Mat och Dryck, Essen und Trinken

Till frukost serveras det alltid ”semmeln” ungefär ”småfranska” alltså vita brödbullar, men Herbert och jag brukar äta lite grova brödbullar, som någon har varit på bageriet, och köpt när dom köpte semmeln, på morronen. Bageriet öppnar klockan 6.00, så oftast är det någon som är, en aning mer morrontidig än oss, som går och köper.

Semmeln använder man oxå till, ”semmelknödel”, när man skall göra sådana, går man åter till bageriet och säjer hur många semmeln, man skall ha till sin knödel. Alltså knallade jag iväg och sa till bagaren att jag skulle ha, ”knödelbrot” av tio ”semmeln”, vilket han tog från en låda och lade i en maskin,, som trasade sönder dom, så fick jag en påse full med trasigt bröd.

Tyvärr ingen bild på ”semmelknödel”, men dock ett recept.

10 trasiga Semmeln
2 ägg
1 tsk salt
2 till 3 dl varm mjölk
hur mycket, får man se och känna, det skall vara såpass mycket att det hela hålls samman.
Blanda ihop allt och gör runda bollar med en diameter på ca 5 cm.
Lägg bollarna i kokande saltat vatten, när dom har flutit upp till ytan är dom klara.

Till detta serverades en svampsås, med rejält med svamp.

Jag måste erkänna att jag är inte så överdrivet förtjust i knödel, över huvudtaget. Det finns många olika slags knödel. I Bayern är det vanligast att man gör på potatis, eller bröd.

På fredagen serverades det till middag, ”Kartoffelsuppe” = potatissoppa

med

”Kirschnudeln” ungefär körsbärsbullar, dessa äter man till soppan, eller efteråt, allt efter smak.

När jag lagar mat, hos Herberts föräldrar blir det något i ugnen, som på bilden nedan, köttfärslimpa med skivad potatis.

 

Herberts Mamma är mycket skeptisk mot min matlagning, hon är rädd att jag har för många olika kryddor i, vilket är omöjligt, eftersom hon bara, i stort sett, har salt och peppar hemma och hon vill gärna ha ett finger med i spelet, vilket hon riktigt inte vågar, när jag lagar maten, men om t ex, Herbert systerdotter, alltså hennes barnbarn, lagar maten, är hon där och smakar hela tiden.

Mycket tårta blir det i Bayern, varje onsdag kommer det en bageribil, och stannar utanför grinden, fylld med diverse tårtor i bitar och andra bakverk, och även lite matbröd har den. På torsdagarna kommer det en annan bageribil, och Herberts Mamma går alltid ner och köper lite olika bakverk, hon tar med sej Herbert, så att han kan välja ut något gott som vi tycker om. Så när vi har varit där några dagar, så sprutar det nästan tårta, ur öronen på mej.

En gång när vi var där, var vi inne på ett konditori, och Herberts Pappa frågade vad jag ville ha, jag pekade på en stor chokoladrulltårtebit, och han köpte några bitar till oss, och gjorde så några dagar i sträck, så nu är dom inte lika goda längre.

Den sista dagen vi var i Thannberg, hade Herberts syster bakat ”Granatsplitter” gjord på bl a kaksmulor, rom, lite sylt på mördegskakbotten, så är den klädd med choklad, mycket god, men inte för mycket!!!!!!!!

”Leberkäse” är mycket vanligt i Bayern, det kan man köpa, så som hamburgare, ute på snabbmatställen. Jag tycker att den i konsistensen och smaken påminner om falukorv, lite mer kryddad, den går att äta både varm och kall.

Det kommer oxå en ”Metzgereibil” en Charkuteribil, som stannar utanför grinden varje onsdags eftermiddag. Då köper grannkvinnan, som jag skrev om i det förra inlägget, ”Leberkäse” i tunna skivor, hon lägger 4 skivor i en kluven, smörad semmeln och kommer över med till oss, lite mastigt, men man vill ju vara artig, och äta det som bjuds.

Hon brukar oxå titta över nästan varje dag och dricka en öl, oftast tar hon med sej en egen, som hon sitter och dricker, hos Herberts föräldrar, och snackar bort en stund.

När denna kvinna har bakat ”Krapfen”, flotyrkokta bakverk, kommer hon alltid över med några stycken.

En dag fick vi ”Dampfnudeln” kommer från Tjeckien. Det är kokta vetebullar med vaniljsås till, konstig rätt att ha till middag, passar mer som efterrätt tycker jag, ingen bild här.

Den Bayerska kokkonsten är kanske avancerad att tillaga, men det är inte riktigt i min smak, för mycket vinäger, grönsakerna är oftast indränkta i denna vätska. Maten är oxå för fet, för vit, för söt, för smaklös i mitt tycke, fast en krydda som dom använder till både höger och vänster, är kummin, detta är inte heller min favorit krydda.

Har man tryckt i sej för mycket av all denna mat, så tar man sej lite matsmältnings medicin.

Men den lokala Bayerska ölen är mycket god. ”Weissbier”, måste man hälla upp på ett mycket speciellt sätt så att den inte skummar över.

Det smakade gudomligt gott, med anjovisfyllda oliver, när vi väl var hemma.

Efter all denna mat, är ni säkert mätta, så jag slutar nu och önskar er en trevlig Valborg och första maj.

Fortsättning följer.

Läs även andra bloggares åsikter om mat, dryck, essen, trinken, knödel, nudeln, leberkäse, bier, granatsplitter

Livet i Thannberg, med mina ögon och öron, sedda och hörda

Thannberg är en liten by med cirka 200 invånare, och ligger i Bayern i södra Tyskland, ca 3 mil från den Tjekiska gränsen. Det finns en kyrka, en brandstation, två ”Metzgerei” Charkuteributiker, ett ”Bäckerei”, Brödbutik ett ”Wirtshaus” Värdshus, ett Stenhuggeri tyvärr vet jag inte vad det heter på tyska, och en affär för ”Fliesen”, dom säljer golvplattor i sten.

Det ligger flera jordbruk i trakten, med många fina åkrar och ängar som böljar fram i landskapet.

Tur att det inte är doftbild

Varje samhälle litet som stort, har en ”Maibaum” en stång där dom sätter upp symboler, för vad dom sysslar med i det specifika samhället. Thannbergs maibaum är målad med de bayerska färgerna, blått och vitt, dock har dom inga yrkessymboler, dom har inte så gott om pengar, att dom klarar av att betala dylika. Maibaum, kläs den 30 april och reses första maj, står sen uppe hela året. När stången, den 30 april ligger färdigklädd på marken, så måste den bevakas noga hela natten, så att ingen kommer och tar den, om någon lyckats med att knycka den, måste dom betala upptill 100 ”Bier” öl, för att få tillbaka den.

Här står min älskling i lektagen

Romeo har precis tagit emot bollen

Här sitter jag och väntar på att köttfärslimpan, som jag har fixat till, skall bli färdig

Ding, ding, ding, ding och Dong, dong, dong, dong, dong, dong, dong, dong = klockan är 8.00, jag tror att jag kurar under det varma och sköna duntäcket en stund till, ding = kvart över, lite till, ding, ding = halv nio, nä nu är det dax, att svinga benen över sängkanten.

Allt detta ding dong, som jag skriver om ovan, är den gigantiska väckarklockan, som jag bor granne med när jag är i Thannberg, nämligen kyrkklockan. Den fungerar som så, inför varje heltimma slår den först 4 slag ding, sedan slår den lika många slag, dong, som klockan är, kvart över är det 1 ding, halv 2 ding, kvart i 3 ding. På morronen efter helslaget klockan 6, slår den oxå en fasligt massa dingdingdingdingdingdingding...... det betyder att det är dax att kliva upp och börja sin arbetsdag, likaså är det klockan 18.00, fast då slår den för att, nu är det dax att varva ner och börja göra ordning sej för natten. Tro mej eller ej, till slut så blir man van till allt detta ding, dong och hör den bara ibland, mej stör den inte.

När skymningen faller är Thannberg ”dött” chalusierna, jag tror det stavas så, det är skyddet som man drar ner utanför fönstren, skydd för insyn, eller utsyn, vad vet jag, i alla fall ser man inte den minsta lilla lampa flämta i fönstren.

Att bli gammal i Niederbayern

Om någon eller båda av de gamla föräldrarna måste in på ålderdomshem i Tyskland, och inte kan betala vården själva, så är det barnen som måste träda in. Klarar barnen inte av att betala, och bor i villa, måste dom sälja den och flytta in i hyreslägenhet för att kunna betala vården för de äldre föräldrarna.

I många hem i NiederBayern är det så att, de äldre föräldrarna skriver över sitt hus på något av barnen, mot att barnet, sköter om dom i hemmet, när dom blir gamla och sjuka. Vilket missbrukas av många barn som får villan. Men det skall oxå i ärlighetens namn säjas att det är många som tar väl hand om de sina.

En dag sa barnet och barnbarnet, till en äldre grannkvinna, till Herberts föräldrar, ”i dag skall vi åka till Deggendorf och handla” till saken hör att Deggendorf ligger ca 4 mil bort, och är en trevlig liten stad, som grannkvinnan tyckte var roligt att åka till, och gå och ströva omkring i. Alltså inte ont anande åkte svärdottern och grannkvinnan iväg.

När de så var väl hemma, fick grannkvinnan sej en smärre chock.

Hon disponerade hela övervåningen, där hon hade 3 rum och kök. På undervåningen bor son, sonhustru, deras flicka ca 20 år och hennes pojkvän. Barnbarnet med pojkvän hade ett rum där, men tyckte att dom behövde ha ett vardagsrum, dom hade många vänner på besök.

Så vad göra? Jo dom går en trappa upp i grannkvinnans lägenhet, medans hon förlustar sej i Deggendorf med svärdottern. Gick in i det tredje rummet, dörr in till det rummet fanns endast i grannkvinnans sovrum, spikar igen ett fönster, som gav ljus in i gks sovrum och ordnade till ett vardagsrum för sej. Den enda passagen in till rummet är genom gks sovrum, så där kan hon ju inte sova längre, med en ständig ström av ungdomar. Man kan undra hur dom tänker , om dom ens gör det.

En annan dag, hade denna grannkvinna tvättat 2 stora fina, felfria mattor, som hon hängde ute i trädgården för att torka. Nästa morgon, gk tyckte om att sova länge, när hon kom ut i trädgården, var mattorna borta, barnbarnet och pojkvännen hade kört dom till soptippen. När hon frågade varför, fick hon till svar ”du kan köpa nya om du vill ha några.” Det är ju så man häpnar, det går inte att tro att det kan gå till så, men detta är sanning.

Detta var allt för denna gång, men var lugn, det kommer mer om min resa.

Läs även andra bloggares åsikter om Thannberg, Bayern, Tyskland, foto, bild, samhälle

Roadshow i 100 knyck, genom Frankrike

Soluppgång över Sydfrankrike

Vi startade 03.13 från Tossa, lördagen den 5 april på Irenedagen, passande, eller hur? Att tillbringa sin namnsdag, i full fräs genom 3 länder. Visserligen körde vi inte genom hela Spanien, men dock en liten bit, Frankrike körde vi igenom i en 45 graders vinkel i 100 mil.

Alltså spänn fast dej, så kör vi. Showen som nu följer, visar bilder från det vackra franska landskapet som vi sakta gled fram igenom, nja sakta och sakta, är nog lite för mycket sagt, men det låter bättre, än så där mellan 70 och 100 km/timma. Bilderna är alltså tagna genom fönstret på bilen under färdens gång.

I Vienne ligger detta slott. "Chateu de La Batie" det är byggt på 1200-talet

Detta slott ligger i närheten av St Amour







Vinodlingar finns det många längs vägarna




Ytterligare en vinodling

Tyskland tvärsade vi nästan helt genom. Vi körde in vid Strasbourg och fortsatte nästan till den Tjeckiska gränsen, ca 3 mil innan, stannade vi vid 00.30 på natten mot söndag, i den lilla Bayerska byn Thannberg. Då var vi rejält trötta, och det smakade mycket gott med mackor och en god bayersk öl. Sen stupade vi i säng och sov som små barn till klockan 10.00 på söndagsmorronen.

Om hur livet i Thannberg ter sej, kommer jag inte att skriva om i detta inlägg, utan det kommer om nån dag eller två. Alltså fortsättning följer.

Läs även andra bloggares åsikter om Vienne, Chateu de La Batie, Frankrike, foto, bild, bilresa, resor

Mellanlandning i Stuttgart

Schlossplatz i Stuttgart

Grüss gott!

Nu är jag pa väg hem. Vi beräknar att vara hemma pa söndag och da skall jag visa bilder och berätta om min resa.

Just nu befinner jag mej i Stuttgart, hos Herberts bror med fru. Jag har precis avnjutit en mycket delikat och smakrik middag, lax i ugn med god sas med grönsaker i, till detta serverades det risotto och ett glas rött vin, till efterrätt blev det "granatsplitter" jag förklarar i kommande inlägg vad det är, och esspresso.

Vi avslutade vart Thannbergsbesök, med att äta middag, klockan 11.30, pa en restaurang, biff med bakat potatis blev det för min del. Efter middagen bar det iväg 40 mil till Stuttgart. I morron far vi de resterand 120 mil hem till Tossa.

Jag har inte haft nagon möjlighet att vare sej kommentera eller besvara era kommentarer, sa jag tackar er sa hjärtligt här för era gulliga kommentarer. När jag kommer hem skall jag botanisera runt och kommentera.

Snart syns vi igen, ha det sa bra tills dess. En mycket trevlig helg önskar jag er alla.

Ett litet inlägg fran Bayern i Tyskland

Äntligen,

Kom jag at en dator, en mycket trög sadan, men ända.

Först vill jag tacka för alla fina kommentarer, jag blir sa glad och samtidigt rörd över, när ni skriver att ni saknar mej med mina inlägg.

Tyvärr inga bilder i detta inlägg, men det kommer desto fler när jag är ater i Tossa.

I dag har jag pa förmiddagen varit ute en sväng med Romeo, inte da med min älskade Herbert, utan en liten hund som jag inte vet vilken ras det är, bilder kommer i mina inlägg, när jag är hemma igen. Pa morronen, när vi äter frukost, sitter han och tittar sa bedjande pa mej, "är du inte färdig snart, sa att vi kan ta en sväng" ser ha ut att säja, sen svassar han runt mej hela tiden, och vill ut.

Resan hit tog ca 21 timmar, och gick bra, jag sov en del, fotograferade en del, kommer oxa framöver.

Här i Thannberg, är det en hel del ätande, frukost 9.30, middag 11.30, kaffe med tarta kl 15.00 och brotzeit klockan 18.00, senare pa kvällen blir det en hel del smaskande pa godis, kakor eller natt annat gott. Sa vid det här laget känner jag mej nagot däst, men än sa länge visar vagen inte pa nan stigning.

Nu maste jag avsluta detta inlägg, vi skall aka till den lilla staden Deggendorf och besöka Herberts systerdotter i det sköna vädret, +20 grader är det idag.

Alltsa, vi hörs snart igen, kanske inte sa snart, men hav förtröstan, när jag är hemma, sa kommer desto mer. Skriv gärna kommentarer, jag kan läsa dom via min mail.

Hasta luego

Nu far jag till min älsklings hemland

Nu far jag
till de vackra vyernas land


Ölens hemland

Till landet där man lägger i pannkakorna i soppan, Pfannkuchensuppe

Till landet där man får Schnitzlar, stora som dasslock

och orkar man inte att äta upp den, så ber man servitrisen att slå in den i folie, för att ta med den hem. På bilden ser du en annan typisk dryck, om man inte dricker alkohol, det är Spezi, coca cola blandat med apelsinlemonad.

Glass sitter aldrig fel, vilket land det än kommer från.

Så här såg jag ut när jag var i landet för två år sedan.

Till landet där dom har många byggnader som är vackert målade.

Till landet där dom har ett glasrike, med en vacker glasskog.


Vilket land är då detta land? Jo landet Tyskland och Bayern där i. Vi skall besöka Herberts föräldrar.

Vi startar här från Tossa, cirka 03.00 på lördag morron. Vi kör genom Frankrike, kör över till Tyskland i Strasbourg, och fortsätter tvärs genom Tyskland, nästan till Tjeckiska gränsen, en liten ort som heter Thannberg, en nätt liten bilresa på 160 mil.

Så nu kan jag inte göra några inlägg på nästan två veckor. Ibland kan jag gå in och kolla på bloggen, när jag hittar någon internetansluten. Lämna gärna en kommentarer, jag ser fram emot den med spänning. Du kan oxå skriva mejl till mej på, gå då in under Om mig, och klicka på "visa hela min profil", väl där, under bilden kan du klicka på Email, så vips, kan du skriva.

Hasta luego! Vi ses snart igen!
Solvarma kramar från Irene

Läs även andra bloggares åsikter om Tyskland, Bayern, Deutschland