Blommor vid sidan av min vandringsväg, Fredagsfärg Grön

Fredagsfärg Grön

Först hade jag inte tänkt att delta denna vecka, men jag kan inte låta bli, så jag gör en repris av mitt inlägg från min Tossatid. Och något grönt finner du på varje bild i mitt inlägg.

När jag först, klockan 8 i morse, tittade ut, var det lite småmulet, fast jag kunde se lite rosa skimmer här och var, mellan molnen. Men jag beslöt ändå att krypa ner i den varma och goa sängen igen, somnade om till Radio Catalonia och vaknade när radion släcktes av klockan 10. Då kunde jag se en ganska så stor blå fläck på himmelen, som växte till sej allt eftersom. Bra tänkte jag, då kan jag ta mej en sväng ner till Tossa för att kolla om vi fått någon Post.

När så frukosten var avklarad och det var dax att bege mej av, hörde jag ett dovt mullrande och såg hur molnen hopade sej, och temperaturen sjönk ner till +7,8 grader, sen brakade himmelen lös, då gick jag in och satte mej vid datorn och började titta ut de bilder som jag skulle ha till mitt nästa inlägg.

När jag så tittade på alla vackra blommor som jag hade fotat i söndags, vid vår vandring uppe i bergen, så måste jag bara visa dej dom, alldeles fantastiskt vackra, tycker jag dom är. Så detta inlägg är är inte det samma som jag hade tänkt mej, det kommer framöver.

Den översta bilden visar i vilken terräng vi rör oss i, fast vi går på mer eller mindre bra sandvägar, som du kan se en liten bit av på nästa bild.


En ginst i det strålande solskenet.


Ginstblomma i närbild


Och här vid kanten av vägen stod en av mina favoritblommor, den blyga lilla violen.


Jag är väldigt svag för blålila blommor, denna kan jag dock inte tala om vad den heter.


När vi närmade oss slutet av vår vandring, fick jag syn på dessa små planterade trän, stå och lysa så vackert i eftermiddagssolen.


När jag är ute och går, så använder jag mej av mina fotoögon, och vad fick jag syn på här, skymtande mellan husen, jo den underbara Magnolian som håller på att slå ut.


Magnoliablomma


Hoppas att jag kan lysa upp dagen för dej, var du än befinner dej, med dessa underbara blommor.

Nu visar temperaturen på hela +9,7 grader och regnet har upphört, men jag stannar kvar inne och kurar ihop i soffan med min braiga bok, "Smuts" av Katarina Wennstam, mycket spännande är den.

Se andras Gröna bilder hos Fredagsfärg

Läs även andra bloggares åsikter om Fredagsfärg Grön


Läs även andra bloggares åsikter om vandring, magnolia, viol, ginst, bok, natur, Tossa de Mar

http://intressant.se/intressant

Vandring i les Cadiretes, Tossa de Mar, 080127

Ja, så känns det, när man vandrar i bergen, 500 m över havet i Tossa. Vi stannade upp, och bara stod där, och tittade utöver de blånande bergen, och lyssnade på den stora tystnaden.



Men vi startar vi avtagsvägen, rondellen med flaggorna. Flaggorna representerar oss ganska bra. När vi träffades, Herbert och jag, bodde han i Frankrike, är tysk medborgare. Jag kommer från Sverige, vi flyttade hit till Tossa som ligger i Katalonien som ligger i Spanien och allt ligger i Europa. Vi kan alltså representera sju av dessa flaggor.


Vi ställde vår kosa mot, Sant Grau, ett kapell som ligger vackert uppe i bergen.


Sov du lilla videung....................


Vi gick uppför slingriga sandvägar.


Delmål ett var, Mare de déu de Gràcia, en ruin av, vad man tror är Tossa de Mars första kyrka. Hit kommer människor och binder sina kors och sätter upp, så att Maria, Jesus Moder, skall hjälpa dom till hälsa och välgång.


Jag binder ett kors, jag med, man kan aldrig vara säker.


När jag trodde att vi nästan var framme, fick jag syn på denna skylt, pust och stön, jag var redan sjöblöt av svett. Det var bara att fortsätta uppåt på slingriga, vingliga, vägar.


Men vad gör det, när man har så här vackra vyer, över Medelhavet, att titta på.


Så var vi då framme, vid vandringens mål, Sant Grau, där satt det rätt så gott, med en medhavd matsäck, på bänken framför kapellet. Under några år på 60-talet, fungerade kapellet som hotell, men nu används bara kapellet, en gång om året. Då har dom en stor fest där med Sardanadans.


Så här ser det ut när dom dansar sardana, en frihetsdans från Katalonien med 13 invecklade grundsteg. Denna bild är tagen framför stora kyrkan i Tossa, den 22 januari i år.

När vi så var hemma, efter 5,5 timmars vandring, var vi ganska möra i kroppen, då smakade det gott med middag.

Alla bilder, förutom den översta, är ärligt stulna från Herbert, han sa att det var okej, för att jag är hans Musa.

Läs även andra bloggares åsikter om Tossa de Mar, vandring