Sardana i Tossa de Mar

Sardana, en katalansk nationaldans

Sardana dansas ofta när högmässan är slut på söndagarna, och förstås när det är fest.

Det finns två huvudtyper av sardana, sardana curta (kort sardana) och den mer mordena, sardana llarga (lång sardana). Den lättaste sardanan består av 13 grundsteg. Ingen vet varifrån sardanan kommer, den har varit populär sedan 15-hundratalet.

Detta konstverk, sardanadansare, hittar du i Blanes, på Costa Brava i Spanien

Och detta, sardanadansande par, finner du i Lloret de Mar, på Costa Brava i Spanien.

Här ser du en typisk, cobla (sardanaorkester). Den här bilden är tagen i, Vila Vella, (Gamla stan) i Tossa de Mar, på Costa Brava i Spanien, liksom den nästföljande bilden.

Här väntar dom på nästa musikstycke.

Lite fotarbete

Sardanan i full gång, på Placa de Espanya, i Tossa de Mar, på Costa Brava i Spanien. Det röd, gul, randiga tyget du ser är Kataloniens färger.

En liten uppvisning i Sardana, jag har inte lyckats, eller ens försökt, att lära mej denna invecklade dans.

Lev väl och krama om varandra!

http://intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om Sardana, dans, cobla, sardanaorkester, sevärdhet, staty, Blanes, Lloret de Mar, Tossa de Mar, film, foto, bild, fotografi, solvarm
Läs även andra bloggares åsikter om Katalonien, Costa Brava

Vandring i les Cadiretes, Tossa de Mar, 080127

Ja, så känns det, när man vandrar i bergen, 500 m över havet i Tossa. Vi stannade upp, och bara stod där, och tittade utöver de blånande bergen, och lyssnade på den stora tystnaden.



Men vi startar vi avtagsvägen, rondellen med flaggorna. Flaggorna representerar oss ganska bra. När vi träffades, Herbert och jag, bodde han i Frankrike, är tysk medborgare. Jag kommer från Sverige, vi flyttade hit till Tossa som ligger i Katalonien som ligger i Spanien och allt ligger i Europa. Vi kan alltså representera sju av dessa flaggor.


Vi ställde vår kosa mot, Sant Grau, ett kapell som ligger vackert uppe i bergen.


Sov du lilla videung....................


Vi gick uppför slingriga sandvägar.


Delmål ett var, Mare de déu de Gràcia, en ruin av, vad man tror är Tossa de Mars första kyrka. Hit kommer människor och binder sina kors och sätter upp, så att Maria, Jesus Moder, skall hjälpa dom till hälsa och välgång.


Jag binder ett kors, jag med, man kan aldrig vara säker.


När jag trodde att vi nästan var framme, fick jag syn på denna skylt, pust och stön, jag var redan sjöblöt av svett. Det var bara att fortsätta uppåt på slingriga, vingliga, vägar.


Men vad gör det, när man har så här vackra vyer, över Medelhavet, att titta på.


Så var vi då framme, vid vandringens mål, Sant Grau, där satt det rätt så gott, med en medhavd matsäck, på bänken framför kapellet. Under några år på 60-talet, fungerade kapellet som hotell, men nu används bara kapellet, en gång om året. Då har dom en stor fest där med Sardanadans.


Så här ser det ut när dom dansar sardana, en frihetsdans från Katalonien med 13 invecklade grundsteg. Denna bild är tagen framför stora kyrkan i Tossa, den 22 januari i år.

När vi så var hemma, efter 5,5 timmars vandring, var vi ganska möra i kroppen, då smakade det gott med middag.

Alla bilder, förutom den översta, är ärligt stulna från Herbert, han sa att det var okej, för att jag är hans Musa.

Läs även andra bloggares åsikter om Tossa de Mar, vandring