Blogging with a Purpose Award, "Temps dels flors" Girona, bäst och pest

Guldängeln
Den här utmärkelsen, är till dej Monika
Jag älskar dina långa och härliga inlägg.

Titta vilken fin utmärkelse jag fick av Monika från sin Villervalla

Och motiveringen ärrrrrrrrr

Till min solvarma vän i Spanien. För att du delar med dej av dina underbara bilder och dina vardagliga, och icke vardagliga berättelser ;o) Jag älskar dina härliga kommentarer och beundrar dej för att du står ut med mina superlånga inlägg hos dej ;o). Du känns så nära fast du är så långt borta.

Tackar allra ödmjukast :))))))))))))


Varje år under en vecka i maj månad, har Girona, en liten medeltida stad, fyra mil inåt landet från Tossa räknat, en tävling som heter, "Temps dels flors" där dom har, framför allt blomster arrangemang, men oxå lite annat, som jag kommer att visa här nedan. Jag börjar med en bild där du kan se floden med husen vid dess sida och katedralen längst bort i bild. "Temps dels flors" utspelar sej i den gamla stadsdelen, den ligger bakom husen till höger.


En Madonna

En silverängel, som står staty, dock ej levande, i en park i Girona, vilken även guldängeln som jag tillängnade Monika gör.



Självporträtt






Skulpturer

Vi gick utanför utställningen, och fick se grönska och blommor i dess naturliga miljö, undrar om det inte är vackrast i den naturliga miljön ändå?


En kaprifol, Bohusläns nationalblomma, fann jag här i Girona i Spanien.



En humla på väg att samla honung


Av essemia - Elzie
fick jag en utmaning som gällde bäst och pest i mitt hem, jag har funderat och funderat och kommit fram till följande, jag börjar med pest. Det är alla små kryp som kommer in och hälsar på oss

Och allra bäst är vår "Billion dollars view"


Ja, mina vänner, detta blev en salig blandning, men det ena gav det andra.

Ni får ha en underbart fin vecka, vart hän ni än befinner er?

Läs även andra bloggares åsikter om Blogging with a Purpose Award, Temps dels flors, Girona, skulptur, foto, bilder, statyer, bäst, pest, blommor

Levande konst på, La Rambla i Barcelona

En fortsatt Glad påsk, önskar jag er med denna utställning i levande konstverk, som kantar "Ramblan" i Barcelona.

Vi börjar hos änglarna

Så kommer världens starkaste man



En elefantryttare


En grön Gubbe


Silverdamen med blomprydd hatt


Silverherren från 2 håll


Lerdamen


Stillastående, cyklande paret


Ger man dessa underbara konstverk lite pengar, 1 euro är nog det vanligaste, så utför dom en pantomim. Denna flickan delade ut kramar, fick tyvärr inte med det på bild. En man la pengar till henne och då sprang hon fram till honom för att ge en kram, men mannen blev generad och sprang sin väg.


Att sminka och klä sej så här är deras levebröd, dom får betala en liten penning till Barcelona, för att få stå där. Flera av dem såg jag när jag var i Barcelona för 3 år sedan.

Läs även andra bloggares åsikter om Barcelona, konst, La Rambla, sevärdheter, pantomim, foto, bilder

Barcelona here I come!

Soluppgång, en

som denna, fredag den 14 mars, vad annat kan jag starta med?

Jag fick ett mejl från min bror, där han berättade, att han, hans fru, dotter och hennes man, skulle komma till Barcelona och titta runt i staden. Han undrade, om vi kunde komma ifrån en dag, för att träffa dom, om vi kunde? vilken fråga? självklart kunde vi det.

Barcelona ligger 9 mil söderut, längs kusten från Tossa räknat.

Alltså var vi uppe med soluppgången som synes, åt frukost, packade ryggsäcken med, vatten, kartor och vad man för dagen kunde behöva. Åkte iväg med bilen, vid 8 snåret, på slingrande vägar, när vi kom upp på höjden ovanför Lloret de Mar, såg vi bara ett tjockt grått täcke som låg över den lilla turiststaden, dimman lättade när vi kört igenom Lloret. När vi nådde Blanes, där vi tog tåget, lös solen igen. Vi åkte tåget längs kusten med utsikt över Medelhavet, fin tågresa, den tog 1 timma och en kvart.

När vi var framme i Barcelona, på Plaza de Catalunya klockan 10.00, sken solen från en klarblå himmel, en perfekt dag för att ströva runt i denna vackra stad, tog vi

neråt, brodern med de sina, skulle bo på nr 122, det skulle ta 5 minuter dit, vi gick säkert i 20 min, väl på 122, så fanns det inget hotell där, vi frågade en man, men han hade ingen aning, samtidigt så kom det en annan man förbi, och frågade vad vi sökte, han kunde då tala om för oss, att det finns två ”ramblor”, så vi travade tillbaka, rakt fram och mycket riktigt så låg hotellet, 5 min från där vi steg av tåget, i den andra riktningen.

Framme vid hotellet, fick vi ett Sms från dom, där dom "sa" att dom var på ett Café, på Plaza de Catalunya, så vi gick tillbaka längs den riktiga ”La Rambla” över en timma försenade.

Vi slog oss ner hos dom, drack lite kolsyrat vatten, som skvimpade över när jag öppnade flaskan, lite blöt om byxorna blev jag ju, men det torrade sej snart i solen. Så gjorde vi upp planen för dagen. Först till Saluhallen

Vi fyllde våra ryggsäckar och en och annan kasse, med diverse läckerheter, till vår Picnic som vi skulle ha lite längre fram på dagen.

Sedan startade vår fantastiska vandring, på Barcelonas gator och stränder, den tog i runda slängar, sex timmar.

Vi såg, levande statyer, som kantar ”La Rambla”, dessa förevisar jag i ett särskilt inlägg, som kommer framöver.

Alla dessa vackra dekorationer på ”Gaudis” byggnader.

Vi passerade ”Arc de Triomf”

Nu började magen knorra, dax att söka en plats där vi kunde slå oss ner för vår picnic, den fann vi i en park, vi slog oss ner i det gröna gräset i solens strålande värme, vid en konstgjord liten sjö, och åt oliver, seranoskinka, frukttallrik, bröd, och drack vin, pratade, skrattade och bara mååååddeee sååå brraa.

När vi var mätta och nöjda, fortsatte vi vår vandring ner till stranden, där har dom den största fisken jag nånsinn har skådat.

Härliga solstolar, kanske lite väl hårda i min smak.

Sangriadax, var det nån som utbrast, sagt och gjort. Sangria serveras ofta i tillbringare, men här serverades sangrian i dessa läckra glas, fylld med frukter som apelsin, persika, lime citron banan och äpple, jag tror jag fick med alla frukterna nu, sedan is förstås. Den skall drickas iskall, ja du kan själv se här hur den såg ut, jag kan försäkra, den var nog ännu mer läskande, än vad den ser ut, särskilt efter att ha strövat runt i Barcelona under flera timmar.

Vandringen fortsatte så längs småbåtshamnen

Finns det sådana här? Nej, det finns det inte naturligt, papegojan var nog bara på en liten utflykt

En kyss, mmmmmm va gott!

Nästa stopp, ett litet café, nu smakade det gott med kaffe och brownie.

När vi var inne i en "supermercado" åkte jag fast för spionage, Herbert brukar visserligen kalla mej för "hans lilla paparazzi" han har kanske lite fog för det nu. När vi väntade på min bror och de hans, tog jag upp kameran för att fota dom, när dom stod i kassakön, från ingenstans,dyker det upp en liten spansk expedit, viftande med armarna, "NO FOTOS, NO FOTOS" sa hon, och kallade till sej en säkerhetsvakt, han ville att jag skulle ta bort fotot, men min älskling sa till honom, "Son amigos" han menade att jag bara hade fotat mina vänner, så säkerhetsvakten lät det hela bero. Det är därför jag har maskerat bilden, så att det inte går att känna igen någon eller något.

Middagen åt vi på en Tapasbar, vi beställde några olika smårätter, min beställning, var getost och lite annat småplock, men tyvärr så fick jag inte vad jag hade beställt, jag kom inte ihåg vad den hette, i alla fall, så åt jag en toast med anjovis, smakade så där, och drack ett glas öl till.

Efter maten blev jag sugen på glass, och det hade dom inte där på baren, så vi gick i väg till ett glasscafé, och åt glass, vad jag åt för glass? Givetvis chokladglass.

Klockan började närma sej avfärd för oss. Vi blev följda till trapporna där vi skulle gå ner till tåget, där ett varmt avsked togs.

Vi var hemma klockan 23.15 och hade verkligen haft en

Läs även andra bloggares åsikter om Barcelona, sightseeing, Arc de Triomf, foto, bilder

Palmsöndag i Tossa de Mar

God Palmsöndag!

I väntan på mitt nästa inlägg, bjuder jag på, pausmusik, en dagsfärsk liten film på "Benedicció de palmes i rams", en palmbladsprocession med mässingsmusik och präst, processionen går från gamla kyrkan i Vila Vella, gamla stan i Tossa de Mar, till den nya kyrkan nere i Tossa.


Läs även andra bloggares åsikter om Benedicció de palmes i rams, palmsöndag, video, Tossa de Mar

Fotografering och bildhantering på mitt sätt

Många smutsiga knän blir det, blöt framfront har det oxå blivit, som när jag tog bilden nedan.



Jag har fått så mycket, mycket...., positivt beröm, för mina bilder, från er mina kära tittare och läsare.så jag blir rent av högfärdig, Tack så väldigt mycket .

Så nu tänker jag berätta, för er, hur jag gör mina bilder

Jag läste i en fototidning, att när man fotograferar så skall man gå nära objektet, men inte för nära, som på bilden nedan.



Eller så kan objektet komma för nära, som synes på de två nästkommande bilderna.




Om jag vill fotografera några personer, så går så nära som möjligt, jag brukar fylla hela bilden med de personer, som jag vill, ska fastna på plåten, och inte ha en massa onödig bakgrundsinformation, det är ju personerna jag vill se, och inte så som jag visar på bilden nedan.


Ser du dom som står och kramas?


Ibland får man vara snabb, så inte objektet försvinner ut ur bild, jag fick med nästan hela helikoptern



Jag har två kameror, en systemkamera, Nikon D50 med några olika objektiv, sen har jag en liten behändig digitalkamera, Sony Cyber-shot 3.2 mega pixels.

På nästa två bilder kan du se, hur det ser ut när jag fotar med den och vilket resultatet blev.


Oooooppsss, bilden blev visst lite sned, skönt att Photoshop finns, så att jag kan rätta upp bilden, kolla på nästa bild, så kan du se att jag har roterat den, men då måste jag oxå beskära den, och då blir bilden lite mindre.

Grattiskort kan man oxå göra, när jag fotar så försöker jag att komponera bilden så att jag får plats med en grattishälsning i bilden, nedan kan du se hur detta kan yttra sej.


Jag är ingen expert på att fotografera, jag går helt på känsla, skruvar lite på objektivet, tills det ser bra ut, när jag tittar i kameraögat, ofta ställer jag helt enkelt in kameran på auto, detta gäller Nikon D50. På Sonyn kan jag inte påverka resultatet, på den kan jag bara använda de små knep som jag angivit ovan.

Det samma gäller när jag behandlar bilderna i Photoshop, känsla alltså. Dessutom är Photoshop på Spanska, så jag testar hej vilt, ofta blir resultatet bra, men ibland så är det endast papperskorgen som gäller, en fördel är ju, att jag kan ångra vad jag har gjort och börja om från början igen.

Ja så här går det till när jag är "in action"

Jag vill bara lägga till en grej, som visserligen inte gäller fotografering, men ändå. Till dej som vill ha lite kuriosaläsning, gå då in och läs i kommentarerna, och varför inte lämna en själv oxå?

Läs även andra bloggares åsikter om Nikon D50, Sony Cyber-shot, Photoshop, grattiskort, fotograf